Kvinnors rätt till sin kropp
Kvinnors rätt till sin kropp, till sin egen sexualitet och fertilitet är ett krav som drivs av kvinnorörelsen världen över. Sexualiteten är en källa till livsglädje och lust, men den exploateras också i pornografi och könshandel.
En kvinna ska kunna klä sig som hon vill, bete sig som hon vill, utan att bli utsatt för sexuella övergrepp och trakasserier. Det är en mänsklig rättighet. I vårt samhälle liksom i världen i övrigt berövas kvinnor denna rättighet. Det tar sig uttryck i det strukturella våld som begås mot kvinnor, tydligast i pornografin och prostitutionen. Dessa företeelser är inte kriminaliserade utan ingår som en del av en accepterad samhällsstruktur. Pornografi och könshandel är gigantiska industrier i den kapitalistiska världsekonomin, lika omfattande som vapenhandeln och läkemedelsindustrin. Via Internet och filmkanaler blir pornografin alltmer tillgänglig.
I dess värsta form, våldspornografin, framställs det som naturligt och självklart för män att utnyttja prostituerade, att förnedra, misshandla och våldta kvinnor. Dit hör barnpornografin, som är det yttersta uttrycket för mäns maktmissbruk. Budskapet är att kvinnor och barn är en handelsvara för mäns sexualitet som det står dem fritt att köpa, förbruka och göra sig av med. Pornografin är reklam för sexuella övergrepp. I den meningen är pornografin teorin, och det sexualiserade våldet praktiken.
Pornografi har ingenting med erotik att göra. Det är inte nakenheten som gör sexuella skildringar till pornografi, utan människoföraktet. Porrindustrin förmedlar ett bildflöde som speglar manlig dominans och förakt för kvinnan. Det sexualiserade våldet är en del av den patriarkala maktutövningen. Våldspornografi ska bekämpas med lagstiftning, därför att själva våldshandlingen är brottslig.
I reklamen och i media framställs idealbilden av kvinnan alltmer som ett objekt för mannen. I ungdomstidningar lär sig unga flickor tidigt hur de ska vara och bete sig för att duga. Massmedias bild av idealkvinnan påverkar både unga flickor och kvinnor vilket blir uppenbart i antalet fall av anorexi och bulimi.
I synen på prostitution riktas fokus alltid mot kvinnan. Hon är en handelsvara och bär samtidigt skulden för könshandeln. I förhållandet prostituerad-köpare är hon den underordnade parten. Ytterst handlar det om ojämlika maktrelationer mellan könen. Det är därför som de prostituerades kunder ska kriminaliseras, inte de prostituerade.
Mäns våld mot kvinnor, det könsrelaterade våldet, är ett uttryck för mäns makt. Kvinnors utsatthet för mäns våld, antingen det är misshandel, sexuella trakasserier, våldtäkt eller incest, är ett samhällsproblem på samma sätt som kvinnors lägre löner eller låg kvinnorepresentation på viktiga poster i samhället. Det könsrelaterade våldet har sitt ursprung i en patriarkal maktstruktur. För att stärka kvinnors rättsskydd måste rättsväsendets kompetens förbättras när det gäller kvinnomisshandel och sexualiserat våld.
När kvinnor under täckmantel av familjeheder och kulturella traditioner misshandlas och dödas för att de med all rätt gör motstånd mot förtryckande sedvänjor och normsystem, är det ännu ett utslag av patriarkal maktutövning. Könsstympning är ett annat sätt att kontrollera kvinnors sexualitet och bevara deras undertryckta ställning. Ett viktigt led i kampen för kvinnans frigörelse är därför kampen mot könsstympning.
Svenska myndigheter, som genom sin passivitet medverkar till den organiserade hustruimporten, utövar ett institutionellt patriarkalt våld. De är väl medvetna om att kvinnor, som lurats till Sverige på detta sätt av en man som misshandlar dem och förgriper sig på dem, inte vågar anmäla honom, eftersom de då sannolikt kommer att skickas ut ur landet. Istället för att se till att kvinnorna får det skydd och stöd de behöver sanktionerar myndigheterna övergreppen mot kvinnorna genom att verkställa mannens "returrätt".
Kvinnor runtom i världen utsätts för sexualiserat våld som terror- och krigshandling. De förföljs, fängslas, torteras och våldtas på grund av sin politiska aktivitet. Allt mer sällan får dessa kvinnor asyl, utan skickas tillbaka till sina våldtäktsmän och bödlar. Detta är ett dubbelt brott mot mänskliga rättigheter som begås helt öppet av svenska myndigheter.
För att förändra attityder och förebygga brott krävs en genomgripande samhällsdiskussion om vad män gör mot kvinnor som kvinnor. Men det är inte tillräckligt. Det som sker i religionens och kulturens namn, som led i krigföring och som maktutövning, att kvinnor stympas, piskas, våldtas och dödas måste få människor, enskilda medborgare och politiska beslutsfattare, att reagera och inse att våldet mot kvinnor i all sin utstuderade grymhet och oförsonlighet handlar om makt, om mäns makt över kvinnor och den kvinnliga sexualiteten. Protesterna mot detta våld måste bli kraftfulla.
I vår omvärld skärps nu abortlagstiftning och praxis. Förespråkare för fri abort dödas. Även i Sverige finns ett abortmotstånd med förgreningar in i riksdagen. Även om den svenska abortlagstiftningen idag ligger fast visar detta att vi inte kan slå oss till ro. Inskränkningar i aborträtten skulle vara ännu ett sätt för manssamhället att återta kontrollen över kvinnornas sexualitet.
Det är hög tid att mäns våld mot kvinnor synliggörs, och att våldets konsekvenser för kvinnorna uppmärksammas. En viktig markering för den allmänna opinionen vore om statsmakterna slog fast att kvinnofrid ska råda och gälla alla kvinnor, och att mäns våld mot kvinnor är ett brott. Ett samhälle fritt från könsrelaterat våld är en demokratisk rättighet.
Tillbaka till innehållsförteckning
©Angelika Friedrich, Jan. 2000
http://www.schwedenecke.de/